TildiMildi

STRUTSAR, KARDBORRAR OCH EN PROMENAD I EN FLOD.

Den sista resan vi gjorde inom Kenya innan vi åkte till Nairobi var också den längsta. Häng med, så får ni se hur det såg ut!

 

Vi packade in oss hela gänget i en matatu. Denna gång var det dessutom extra trångt eftersom Charles bestämde sig för att ta med sin gitarr, vilken tog upp ungefär lika mycket plats som en hel person. Lite onödigt kan man tycka i efterhand med tanke på att han spelade sammanlagt kanske tjugo sekunder på den. Jaja.

 

Typ här slutade vägen vara en väg och blev ungefär dubbelt så skumpig som den hade varit tidigare. Vi var tvungna att stanna och mecka lite med bilen (eller ja, chauffören stod väl för det mesta av meckandet om jag minns rätt). Någon typ som såg ut lite som Jack Sparrow ställde sig och hängde med oss vilket var lite skumt.

 

Var ju hyfsad utsikt där vi var i alla fall. Tyckte den här klippan såg lite ut som en noshörning.

 

Efter en bilresa som totalt hade tagit fyra timmar kom vi äntligen fram till Oldonyiro - vårt mål för resan. Vi blev tilldelade rum där vi skulle bo denna natt.

 

Creepy duschrum som såg ännu mer creepy ut på natten när allt var mörkt.

 

Vi stannade inte på rummen länge utan begav oss ut på äventyr.

 

I Oldonyiro har ActionAid nämligen ett vattenprojekt som vi nu skulle få besöka.

 

Det gick ut på att man hade byggt upp en damm i floden och låtit den täckas med sand, för att inte vattnet skulle dunsta bort. När man sedan ville ha vatten fick man gräva sig ner och hämta upp det.

 

Det kändes väldigt annorlunda att gå ovanpå en flod såhär. Helt surrealistiskt. "Vad gör du"? "Jag tar en kvällspromenad på en flod i Kenya". Eh, va. Så häftigt att man trots allt man redan hade upplevt under resan kunde bli överväldigad ännu en gång.

 

Såg så otroligt paradisiskt ut.

 

Sen blev det dags för en efterlängtad middag. Tror på riktigt inte att jag uppskattade mat innan jag åkte till Kenya? Allt var så otroligt gott när man var hungrig.

 

Nästa dag åkte vi för att besöka FNs matprogram där de, mitt ute i ingenstans, utbildade lokala kvinnor i odlingsteknik. Vi fick hjälpa till att samla ihop ris och rensa bort sådant som inte skulle växa där man odlade. Våra kläder var tillslut helt täckta av kardborrar och kvinnorna skrattade åt oss innan de hjälpte oss att plocka bort dem. På vägen tillbaka till Oldonyiro såg vi skönheterna ovan!

 

En lunch innan vi åkte hem igen.

 

På vägen hem till plattformen stannade vi vid dessa stenformationer och tog det obligatoriska gruppfotot.

 

Och asså, kolla utsikten! Kenya, Kenya... vill tillbaka NU.

16 maj 2018 17:03 | Life |

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas